Information om BFN, BFN:s normgivning och K-regelverken
BFN och BFN:s normgivning
Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen, Finansdepartementet. BFN ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Det sker bland annat genom att nämnden ger ut allmänna råd om tillämpningen av bokföringslagen samt årsredovisningslagen.
Allmänna råd är rekommendationer i en viss fråga. Ofta anger de allmänna råden hur en bestämmelse i bokföringslagen eller årsredovisningslagen ska tillämpas. För att du lättare ska förstå vad som gäller inom ett sakområde behöver du därför läsa lagbestämmelsen och det allmänna rådet tillsammans. Att bara läsa de allmänna råden är som regel inte tillräckligt för att få en fullständig bild av vad som gäller inom området.
Till det allmänna rådet hör antingen en vägledning eller ett uttalande som ytterligare beskriver vad lagen och det allmänna rådet innebär. Sammanfattningsvis utgörs reglerna från BFN av:
- Bokföringsnämndens allmänna råd, förkortas BFNAR med tillägg av år och ordningsnummer
- Bokföringsnämndens vägledningar, avser ett större område och innehåller kommentarer och praktiska exempel till de allmänna råden
- Bokföringsnämndens uttalanden, avser en mer begränsad frågeställning och innehåller också motivering till de allmänna råden.
Innan BFN började ge ut allmänna råd år 1999 gav nämnden ut rekommendationer (BFN R xx) och uttalanden (BFN U årtal:xx). Flertalet av dessa är upphävda och ska inte längre tillämpas.
BFN:s K-regelverk
Indelning i kategorier
BFN:s K-regelverk bygger på hur företagen avslutar sin löpande bokföring och företagens storlek. I bokföringslagens sjätte kapitel finns regler för hur bokföringen ska avslutas. Där anges att vissa företag baserat på associationsform ska avsluta med en årsredovisning. Större företag (se nedan) ska också avsluta med en årsredovisning oavsett associationsform.
Övriga företag ska avsluta med ett årsbokslut. För de minsta företagen som ska avsluta med årsbokslut ger lagen en möjlighet att i stället upprätta ett förenklat årsbokslut.
BFN har för de företag som ska upprätta årsredovisning och inte måste tillämpa internationella redovisningsregler skrivit ett huvudregelverk (K3). De mindre företag (vissa undantag finns) som upprättar årsredovisning kan i stället välja att tillämpa förenklingsregelverket (K2). Företagen får också välja att tillämpa den internationella normeringen, vilken i dessa sammanhang brukar benämnas K4.
För de företag som ska upprätta årsbokslut har BFN beslutat om ett enda regelverk. Det bygger i grunden på K2 med dess förenklingar.
För de som upprättar förenklat årsbokslut ska det finnas K1-regelverk. Idag finns endast K1-regelverk för enskilda firmor och ideella föreningar samt registrerade trossamfund. Bokföringsnämnden har ännu inte tagit fram ett regelverk för handelsbolag som får upprätta förenklat årsbokslut.
Större eller mindre företag
Begreppen större företag samt mindre företag definieras i både årsredovisningslag och bokföringslag, gränsvärdena för dessa är:
Nettoomsättning 80 mkr
Balansomslutning 40 mkr
Medelantalet anställda 50
Ett större företag är ett företag som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överskridit mer än ett av de ovan angivna gränsvärdena. Observera att det måste vara samma gränsvärde som överskrids två år i rad.
K-regelverken
Nedan följer en kort beskrivning av vilka företag som kan tillämpa de olika regelverken samt en kort beskrivning av dessa. Regelverket för årsbokslut kommenteras under en separat rubrik.
K1
Dessa regelverk kan tillämpas av företag som får upprätta förenklat årsbokslut, t.ex. enskilda näringsidkare, enkla bolag, ideella föreningar samt handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare. För att få upprätta förenklat årsbokslut får den årliga nettoomsättningen normalt inte överstiga 3 miljoner kronor. Denna gräns beräknas på individnivå, vilket innebär att verksamhet som exempelvis bedrivs som enkelt bolag kan komma att läggas samman med annan verksamhet som bedrivs av den bokföringsskyldiga fysiska personen.
K1-regler finns för enskilda näringsidkare och enkla bolag samt ideella föreningar och registrerade trossamfund. Detta innebär att det för närvarande i praktiken endast är dessa som kan upprätta ett förenklat årsbokslut.
Reglerna för enskilda näringsidkare och enkla bolag finns i BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.
Reglerna för ideella föreningar och registrerade trossamfund finns i BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut.
Övriga företagsformer som enligt lag kan upprätta förenklat årsbokslut, t.ex. handelsbolag med bara fysiska delägare har BFN ännu inte tagit fram några normer för eftersom det enligt BFN:s bedömning förutsätter att det görs vissa ändringar i skattelagstiftningen. I praktiken innebär det att dessa tills vidare får upprätta fullständiga årsbokslut.
K2
K2-regelverket, BFNAR 2016:10, kan tillämpas av företag vilka enligt gällande gränsvärden i bokföringslag samt årsredovisningslag utgör mindre företag. Det får inte tillämpas av mindre publika aktiebolag. Regelverket är endast avsett för företag som upprättar årsredovisning. Det får även tillämpas av de företagsformer som frivilligt väljer att upprätta årsredovisning, med undantag för enskilda firmor och enkla bolag. Regelverket uppdaterades senast 2023.
En bostadsrättsförening som tillämpar K2 ska för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2022 förutom K2 också tillämpa BFNAR 2023:1 Kompletterande upplysningar m.m. i bostadsrättsföreningars årsredovisning.
K3
K3-regelverket, BFNAR 2012:1, kan tillämpas av alla företag som ska, eller frivilligt väljer att, upprätta årsredovisning. Större företag som inte tillämpar IFRS-reglerna måste tillämpa K3-regelverket. K3-regelverket är huvudregelverk för onoterade företag som ska upprätta årsredovisning. Regelverket uppdaterades senast 2023.
En bostadsrättsförening som tillämpar K3 ska för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2022 förutom K2 också tillämpa BFNAR 2023:1 Kompletterande upplysningar m.m. i bostadsrättsföreningars årsredovisning.
K4
K4 reglerna är i princip IASBs regelverk. Dessa regler måste tillämpas av företag som är noterade på någon marknadsplats för handel med värdepapper samt får tillämpas av alla årsredovisningsföretag. Det är IASB och inte BFN som tar fram normeringen. Normeringen ska tillämpas i koncernredovisningen och styr även utformningen av årsredovisningarna i de enskilda bolagen. Dock behövs kompletterande normgivning för att dessa företag ska kunna tolka och tillämpa vissa svenska bestämmelser i skattelagstiftningen samt årsredovisningslagen. BFN hänvisar till den kompletterande normering som tas fram av Rådet för finansiell rapportering.
Årsbokslut
Regelverket om årsbokslut, BFNAR 2017:3, ska tillämpas av de företag som upprättar årsbokslut. Reglerna bygger på reglerna i K2, men är anpassade då reglerna i bokföringslagen avseende upprättande av årsbokslut skiljer sig åt i vissa avseenden mot vad som gäller för upprättande av årsredovisning enligt årsredovisningslagen. Det är främst reglerna om noter och jämförelsetal som skiljer sig åt, samt det faktum att ett årsbokslut inte ska innehålla förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys eller koncernredovisning.
Eftersom regelverket bygger på K2 så innehåller det också de förenklingar som K2 innehåller. I grunden är också de begränsningar av lagen som finns i K2 intagna i regelverket för årsbokslut. BFN måste tillåta alla möjligheter som lagen ger. För de företag som tillämpar detta regelverk är detta löst genom att det finns en ventilregel som något förenklat kan sägas tillåta företagen att använda sig av tillämpbara regler i K3-regelverket då årsbokslutet upprättas. Om företagen väljer att upprätta årsbokslut med stöd av denna ventilregel tappar de möjligheten att använda alla de förenklingsregler som finns.
Övergångsregler
Första gången ett företag väljer att tillämpa K2-reglerna innebär detta ett antal övergångsproblem, bland annat vad gäller poster som finns i balansräkningen i föregående bokslut men som inte tillåts enligt K2-reglerna. Huvudregeln för denna typ av poster är att de ska korrigeras i den ingående balansen genom att de justeras mot eget kapital. Från detta finns ett antal undantag, bland annat behöver företag som enligt tidigare regler skrivit upp fastighet till marknadsvärde inte göra någon justering trots att K2-reglerna bara tillåter uppskrivning till taxeringsvärdet.
Första gången ett företag väljer att tillämpa K3 gäller också särskilda övergångsregler. I princip gäller retroaktiv omräkning, men från detta finns ett antal tvingande undantag och ett antal frivilliga undantag. Det är viktigt att läsa de särskilda övergångsreglerna första gången en årsredovisning ska upprättas enligt K3.
Byte mellan K-regelverk
Hur man får byta mellan olika K-regelverk regleras i ett särskilt allmänt råd BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk.
Tolkningar av K-regelverken
Det är tänkt att varje K-regelverk ska läsas för sig och att inga tolkningar ska behöva göras genom att läsa på något annat ställe. I en del fall är däremot K-regelverken inte helt lättolkade. Av den anledningen har Srf konsulterna givit ut ett antal uttalanden för att hjälpa till med tolkningen av reglerna i K2. Dessa hittar du i Srf U – Srf konsulternas uttalanden i redovisningsfrågor.
Bokföringsnämnden har i en del fall publicerat brevsvar avseende tolkningsfrågor i regelverken på sin webbplats
Här kan du se Srf konsulternas jämförelse mellan K2 och K3 >>
