8 BALANSRÄKNING
Balansräkningen ska enligt ÅRL i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Uppställningen ska följa den form som anges i bilaga till ÅRL. Mindre företag får upprätta en balansräkning i förkortad form.
Delposter, som i lagens uppställningsform markerats med arabiska siffror ska, enligt lagen, anpassas till rörelsens särskilda inriktning. De får, enligt lagen, slås samman, om beloppen är oväsentliga. De får också slås samman om det ökar överskådligheten, men då ska specifikation i stället göras i not. Behövs ytterligare delposter för att ge en rättvisande bild ska sådan indelning göras. Sådan ytterligare indelning får dock inte försämra överskådligheten i årsredovisningen.
I K2 finns formbundna uppställningsformer för balansräkningen. Det finns en fullständig och en för företag som vill använda sig av en förkortad form. Dessa ska tillämpas. Rader får inte läggas till eller slås samman. Benämningar får ändras om det bättre beskriverpostens innehåll. I K3 anges inga formbundna uppställningsformer. Lagens schema och möjligheter samt skyldigheter till ändringar ska tillämpas. Det innebär att mindre företag som tillämpar K3 kan välja att göra det med en förkortad balansräkning. Jämförelsebelopp anges för alla belopp.
Srf konsulternas synpunkter:
Materiella anläggningstillgångar
ÅRL:s delposter Maskiner och andra tekniska anläggningar respektive Inventarier, verktyg och installationer görs normalt till en post. Detta är möjligt för företag som tillämpar K3. Tillämpas K2 tillåts inga sammanslagningar.
Varulager m.m.
ÅRL tar upp fem delposter för varulager i uppställningsformen för balansräkning. I K2 har BFN lagt till delposten ”Övriga lagertillgångar”. Detta återspeglas nedan
1. Råvaror och förnödenheter
2. Varor under tillverkning
3. Färdiga varor och handelsvaror
4. Övriga lagertillgångar
5. Pågående arbeten för annans räkning
6. Förskott till leverantörer
I mindre företag är det normalt att endast en eller ett par av delposterna kommer ifråga, även om det varierar vilka delposter det handlar om beroende på vilken bransch företaget verkar inom. Om fler än en delpost förekommer kan det vidare antas att det huvudsakliga varulagervärdet berör en av delposterna. Benämningen pågående arbeten för annans räkning används i K2 endast vid tillämpning av färdigställandemetoden. Vid tillämpning av successiv vinstavräkning benämns posten i K2 Upparbetad men ej fakturerad intäkt om det är en fordran och Fakturerad men ej upparbetad intäkt om det är en skuld. Srf konsulterna har i Srf U 14 Bruttoredovisning av pågående arbeten, angett att pågående arbeten som inte avslutats och som redovisas enligt färdigställandemetoden (alternativregeln) ska bruttoredovisas. Kvittning ska enbart göras mellan inkomster och utgifter inom varje projekt.
Företag som tillämpar K3 kan då göra en sammanslagning till en post med hänvisning till att ÅRL medger sammanslagning av oväsentliga poster. När sammanslagningen görs på den grunden behöver inte heller specifikation lämnas i not.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Överstiger företaget gränserna för mindre företag ska större periodiseringsposter specificeras. Eftersom det bara är mindre företag som kan tillämpa K2 blir det aldrig något krav att specificera posterna i en K2-årsredovisning. Srf-mallarna avser främst företag som understiger gränserna för mindre företag och tar endast upp en post, utan specificering.
Srf konsulterna har gett ut ett uttalande om den så kallade femtusenkronorsregeln i K2 (punkt 2.4). Uttalandet (Srf U 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln) visar att ett företag har relativt många möjligheter att påverka resultatet beroende på förutsättningarna och hur regeln tillämpas. Srf konsulterna anser att regeln ska tillämpas på ett konsekvent sätt och att om det har en stor betydelse för resultat och ställning bör företagen frivilligt välja att upplysa om hur regeln har tillämpats och hur det har påverkat resultat och balans.
Den i 2 kap. 3 a § ÅRL införda väsentlighetsregeln medför att punkt 2.4 i K2 i vissa fall inte kan tillämpas som tidigare. Företagen har att, från fall till fall, avgöra om en tillämpning av punkten leder till ett oacceptabelt ackumulerat fel. Srf U 1 har uppdaterats med anledning av detta.
Obeskattade reserver
ÅRL anger inte något krav på specifikation av obeskattade reserver, annat än om informationen är av betydelse för att ge en rättvisande bild av företagets ställning. Normalt består de obeskattade reserverna numera av endera överavskrivningar och/eller periodiseringsfonder.
Srf konsulternas K2-mall innehåller inte heller någon specifikation av de obeskattade reserverna, endast summan av samtliga reserver deklareras i balansräkningen. I Srf konsulternas K3-mall lämnas dock specifikation i not, bl.a. för att visa att skattebelastning kan uppkomma till följd av återföringstvång.
Skulder
Srf konsulterna har valt att presentera skulderna i en långfristig och en kortfristig del. Detta stämmer också överens med den formbestämda uppställningen i K2.
En frivillig not kan visa indelning av skulderna i räntebärande och icke räntebärande poster. Det kan vara relevant information för både läsare och det egna företaget.
Vad gäller klassificering som kort- eller långfristig skuld anges i K2 att alla skulder som ska betalas inom 12 månader efter balansdagen är kortfristiga. Srf U 8 Vad är att betrakta som kort- respektive långfristig del av ett lån innehåller ett par exempel på olika lån och hur de ska klassificeras. Från regeln om att alla skulder som ska betalas inom 12 månader är kortfristiga finns ett undantag, checkräkningskrediten. Enligt K2 ska företaget bedöma om det är troligt att den kommer att förlängas. Om det är troligt att krediten förnyas och företaget har för avsikt att förnya den ska den redovisas som långfristig. Vi har lämnat ett uttalande om regeln möjligen ska tillämpas på andra skulder också. I Srf U 3 Klassificering av checkräkningskredit och factoringkredit görs bedömningen att regeln endast gäller checkräkningskrediten.
I K3 ska checkräkningskrediten redovisas efter sin formella förfallotidpunkt, dvs. i princip alltid som kortfristig.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Överstiger företaget gränserna för mindre företag ska större periodiseringsposter specificeras. Eftersom det bara är mindre företag som kan tillämpa K2 blir det aldrig tvingande att specificera posterna i en K2-årsredovisning. Srf konsulternas mallar avser främst företag som understiger gränserna för mindre företag och tar endast upp en post, utan specificering.
I K2 anges att alla inkommande fakturor före bokslutsdagen ska behandlas som leverantörsfakturor och alla därefter ska, om de hör till gamla året, hanteras som interimsskulder.
Srf konsulterna har lämnat ett uttalande om tillämpningen av den så kallade femtusenkronorsregeln i K2 (punkt 2.4). Uttalandet (Srf U 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln) visar att ett företag har relativt många möjligheter att påverka resultatet beroende på förutsättningar och hur regeln tillämpas. Vi anser däremot att regeln ska tillämpas på ett konsekvent sätt och att om det har en stor betydelse för resultat och ställning bör företagen frivilligt välja att upplysa om hur regeln har tillämpats och vilken betydelse det har.
Den i 2 kap. 3 a § ÅRL införda väsentlighetsregeln medför att punkt 2.4 i K2 i vissa fall inte kan tillämpas som tidigare. Företagen har att, från fall till fall, avgöra om en tillämpning av punkten leder till ett oacceptabelt ackumulerat fel. Srf U 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln har uppdaterats med anledning av detta.
